LillKronan

Grattis Loreen! Åh vad roligt! Bästa, finaste Loreen fixade det, så klart. Enligt mig var hon en klass för sig så det skulle inte vara något snack om saken.

Tycker väldigt mycket om dig du fina land och jag saknar dig! Hoppas solen har varit framme så du fått visa dig från din bästa sida och att firandet varit på topp, så som det alltid är.♥

I dag har Lionel sprungit vårruset på förskolan. Han är så stolt!:)

I går firade vi Maximilian som fyllde ett år. Fatta, ett år! Man säger ju att tiden går fort. Det här året har verkligen gått fort.

Innan den här säsongen hade jag inte sett Big Brother. Men jag hade ändå en massa åsikter och tyckte att det var ett skitprogram osv. Jag tycker att det är fel att göra så, att man säger saker som man egentligen inte vet något om.
När BB började den här omgången började jag titta. Jag var faktiskt lite nyfiken på att se vad det egentligen är. Från början var det kul att se vilka alla var, hur alla skulle klara att bo tillsammans, hur det fungerade men tävingarna.
Men faan vilket jäkla skitprogram! Och nu kan jag verkligen säga det!
När de festar är det som att sitta i sitt hörn, nykter, inte kunna säga något till dem och bara se hur illa de beter sig.
Hur kul är det att se hur de mobbar varandra eller hur någon trycker ner någon igen och igen och den andra personen bara tar det?
Hur kan man lämna sina barn för att, som de själv hoppas, vara ifrån dem i 100 dagar? OCH sen gå naken så barnens kompisar kan se, fröknar/lärare kan se, kompisarnas föräldrar kan se. Nej det är inget fel med en naken kropp men jag tror inte att det är så kul för barnen att få höra kompisarna fnittra om det eller förresten se hur ens mamma sätter på en kille lite nu och då. Och veta att alla andra också kan se.
Och det där med att gå naken hela tiden. Varför gör man det? Varför utsätta sig för något sånt där om man har behov av att visa sin kropp. Spela in en porrfilm eller varför inte vika ut sig?

Varför tittar man på skiten? Är det inte roligare att själv gå på en fest? Roligare att själv sitta och disskutera med sina kompisar och då om lite vettiga saker? Trevligare att gå och sätta på sin partner än att sitta och titta när andra pippar? (Ja, jag är en av de få(?) som inte  roas av att se porr. Jag har helre lite kul i sänghalmen själv än att slösa tid på att titta på andra som sätter på varandra och det ser ändå bara så jäkla fel ut.)
Vem bryr sig om hon städar, hon spyr, hon åter igen kör upp tuttarna i kameran (typ), han hatar den eller den, han skiter, hon badar, de tränar, han klagar på maten, hon sminkar sig, de spottar i de andras mat? VEM BRYR SIG?!
Det är så tragiskt att se hur de flesta tjejer försöker sälja sig själv på ett eller annat sätt. Så klart med sin tillgjorda kropp. Tragiskt! Men det är ju tyvärr så det funkar nu för tiden. Det är så tjejer "ska" bete sig för att synas och för att duga.

Skulle kunna sitta och skriva länge om vad jag tycker om BB men nu har jag fått ur mig en del iaf och jag tror att ni har fattat vilken sida jag håller mig på. Inte är det innanför BBdörrarna iaf.

En sak som är jäkligt jobbig är att de har fått mig att ens reagera. BB är inte värt det.

(Jag är lite extra bitter i dag men jag tycker fortfarande det jag tycker. TACK VARE mitt bittra jag fick jag äntligen ur mig denna skit.)

Just nu söker UNICEF en hälsospecialist till konfliktområden i Afghanistan. I tjänsten ingår bland annat att massvaccinera miljontals barn mot stelkramp, polio och mässling.

Jag skulle gärna ta mig an uppdraget, men eftersom jag inte kommer loss så publicerar jag den här bloggposten istället. Då vaccinerar jag nämligen 95 barn runtom i världen mot stelkramp tillsammans med Apotek Hjärtat. Det är också bra.

Har du en blogg och vill vaccinera ytterligare 95 barn? För varje bloggare som publicerar den här bloggposten mellan 16 april och 13 maj så skänker Apotek Hjärtat 95 stelkrampsvaccin. Läs mer och hämta bloggmaterial på unicef.se/sprid-budskapet/bloggkampanj

Har nu fått hem välling från Buzzador. Den är osockrad, osaltad, viktig järnkälla, av fullkorn från svenska gårdar och mjölk från Gotland.
Någon som är intresserad av provsmak, hör av dig!:)

Okej. Lionel har inte diabetes i alla fall. Och det verkar inte vara konstigt att han spyr någon gång ibland eller att han råkar vara lös i magen just nu.
Peter och jag har insett att vi alltid kommer att vara oroliga..

Nu åker vi på kalas!

Jag har tappat all min energi. När jag vaknar på morgonen känner jag mig aldrig utsövd, aldrig pigg. Det gör att jag är grinigare än vad jag egentligen "vill" vara och jag orkar inte ta tag i saker som jag känner att jag borde.

I morgon ska Lionel till kirurgen. Hoppas han gör en ordentlig kontroll och att vi kan få svar på frågor som gnager.

För två år sedan sprättade de upp min mage och drog ut en liten, liten pojke. Lionel föddes!
Två år går fort alltså!
Grattis älskade, älskade, älskade unge!

I dag har vi firat Lionel som fyller 2 år på onsdag.
Dagen började med att Lionel fick öppna paket. Sen åt vi frukost och gjorde tårtorna. Innan vi var helt klara med dem kom morfar med paket. En stund senare kom också farmor och farfar och morbror, Emelie och Embla. Ännu mer paket! Och dags för fika.
Även på sin födelsedag måste man sova lite i lunchtid. På dagens sovpromenad tog vi också med oss Martin, Emelie och Embla.
När barnen sovit klart åkte jag, Peter och grabbarna till farfar för att äta middag och leka lite.
Vi hann nästan inte smälta maten förrän vi skulle hem igen för vi väntade flera gäster och åter igen fika och så klart flera paket. De som kom för att fira denna gången var mormor och Håkan, faster Carola, Joel, Casper, Jakob och Saga.
Vi har alla haft en superbra dag. Och Lionel är så nöjd med alla som kommit på besök och supernöjd med alla presenter.
Tack alla för att ni gjorde Lionels dag så fin!

Jag har kommit på att jag vill börja skriva dagbok. Eller, dagbok vet jag inte om jag ska kalla den. En tankebok. Min lilla psykolog som bara ligger där och tar emot allt jag har att säga och berätta.
Jag har så mycket som skulle vara skönt att ventilera med en utomstående, men det kommer ju aldrig att bli av. Så varför inte köpa ett litet häfte och skriva ut sina tankar i? Få rensa ut dem från hjärnan så de slipper ligga där och ta onödigt med plats och energi. Jag tror att jag skulle tycka att det var väldigt skönt.
Ja, så får det bli. En notebook. (Har ni förresten sett den filmen, the Notebook? Om inte, gör det! Den är uunderbaar! Love love love.)